Jag hittade just ett test på internet. Det går ut på att visa om man är mogen att bli förälder. Inte helt otippat så hamnade jag under kolumnen ”Du är helt klart mogen för att bli förälder, det verkar ju vara det enda du har på hjärnan!”
På tal om just det så har jag i det verkliga livet fastnat i fråga nr 6. När man ”råkar trilla in” på bebis/barnavdelningen hela tiden. Det börjar bli ett problem, när ”råkar trilla in” har övergått till ”alltid trillar in” och jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig därifrån. Det är klart att det är mysigt att gå och kika på alla små söta bodys och strumpor. Små coola jeans i stl 62 och söta mössor från Polar´n och pyret. MEN … (som Tony Irving skulle ha sagt…) med tanke på att vi inte ens har en bebis att köpa saker till och vi inte har kommit så långt som till första inseminationen än så känns väntan närmast outhärdlig. Jag längtar och drömmer mig bort bland alla små kläder bort till en framtid där vi får skämma bort bebisen med en massa coola kläder och saker. Just nu är känslan att man är nära men ändå så långt borta. Jag kommer på mig själv att stå inne vid bebiskläderna och titta. Jag skäms alltid lite, det är ju ändå fööör tidigt för att få köpa och det borde vara förbjudet för min längtan som bara blir större och större. Varje gång jag ser en bebis, små söta bebiskläder eller leksaker så hoppar livmodern som en studsboll och jag vill känna doften av en nyfödd bebis som bara är våran! Jag vill känna det nu, nu, nu!
Kan man spola tiden framåt?
// A.
Nu har vi fått svar på proverna och allt såg bra ut. Skönt! Däremot hade ett prov blivit kvar på kliniken och sen blivit för gammalt, så det måste vi tyvärr ta om… Ska försöka att göra det uppe på sjukhuset i stan istället för att åka tio mil till den privata kliniken vi var på. Vi får helt enkelt ljuga och säga att vi är rädda att vi har klamydia eller något sånt, annars är det inte säkert att vi får göra testerna.
Nu vet vi ju redan att vi inte har några könssjukdomar, men det måste ner på ett papper så att vi kan skicka det till kliniken i Danmark. Det var skönt att hormonproverna var normala, sånt kan man ju inte veta på förhand.
Igår hälsade vi på hemma hos vår kompis H som precis fått en liten bebis! Han var så otroligt söt och vi ville aldrig sluta hålla honom. Det skriker i bebismagen!!
Jag producerar tydligen VÄLDIGT många ägg.
Vi var hos läkaren i fredags och gjorde de förberedande undersökningarna inför insemination. Därtill gjorde jag ett ultraljud över äggstockarna och livmodern för att se så att allt stod rätt till. Det första läkaren sa var att min livmoder var bakåtlutad. Vad nu det innebär? Men han sa att det inte brukar påverka fertiliteten. Det andra han sa var att jag hade väldigt många ägganlag. Han visade på skärmen och mycket riktigt låg det en massa små äggpluttar i vad som måste ha varit mina äggstockar. Det kändes otroligt skumt att få se sitt eget innanmäte på en svartvit tvådimensionell tv-skärm!
Många ägganlag trodde jag lät som en bra grej. Men det var det tydligen inte. Han sa att min ägglossning kanske hoppar över då och då på grund av detta plus att det är väldigt viktigt att jag håller vikten för att inte drabbas av PCO. Det viktiga var att jag inte TÄNKER för mycket på detta och att jag inte VÄNTAR på ägglossningen för intensivt. Ja nu kommer jag ju ABSOLUT INTE att göra det… Fel att bara hålla tyst om det och låta mig leva kvar i min harmoniska, och än så länge väldigt regelbundna menscykel. Vi får se hur det blir med den regelbundenheten i framtiden… En annan nackdel med många ägganlag är att om man har oregelbunden mens så är det ändå inte rekommenderat att man använder hormoner för att styra ägglossningen. Det bidrar ofta till ännu fler ägg vilket i detta fall skulle kunna leda till fyrlingar eller femlingar. (Snacka om valuta för pengarna.)
Jag vill också bara tillägga att jag var väldigt duktig att ta blodprov. Fem (5!) rör blod togs ur min stackars vänstra arm. Jag fick som vanligt ligga ner för att inte svimma. A var cool och kunde till och med sitta och prata när de stack henne i armen. Jag är inte lika tuff.
//M.
