Regnbågsknytt – I väntan på ett bebisfrö

Nu har vi precis kommit hem från den andra inseminationen i Danmark, Hobro. Den här gången åkte vi bil. Vi ”mellanlandade” i Jönköping och firade midsommar och fortsatte sedan till Göteborg och färjan. Denna gång hade vi fått en ägglossningsspruta utskriven (Ovitrelle) som jag skulle ta ett dygn innan inseminationen. Med en sån var det mycket lättare att planera och man behövde inte vara livrädd att missa ägglossningen hela tiden. Vi gjorde ett ultraljud i torsdags på cykeldag 11 och fick då uträknat att det passade bra att ta sprutan på söndagkväll klockan sju.

Att jag lyckades ta sprutan var en STOR bedrift eftersom jag är otroligt nålrädd. Men jag hade fått träna hemma hos läkaren i Sverige redan innan, så det gick bra. Även fast än jag var tvungen att ta den på tåget eftersom den skulle tas prick klockan 19 och vi var just då på väg från Fredrikshavn till Hobro. Men A täckte lite snyggt med en jacka, så vi tror inte att någon märkte att jag satt och stack mig själv i magen…

Inseminationen gjorde vi klockan 20.00 på måndagskvällen. (Kliniken är verkligen helt underbar eftersom de öppnar precis när man behöver dem, trots att det är efter vanlig arbetstid.)

Så nu får vi vänta och se igen. Denna gång känns det inte lika outhärdligt att vänta. Vet inte riktigt varför, men nu när vi redan fått ett minus så har vi kanske inte lika höga förväntningar. Inte för att vi hade det förra gången heller, men man kan ju inte låta bli att hoppas ändå!