Regnbågsknytt – I väntan på ett bebisfrö

När man inseminerar i Sverige genom landstinget blir båda mammorna automatiskt juridiska föräldrar. Vi som ska inseminera utomlands ställs däremot inför problemet att endast den födande mamman blir juridisk förälder när barnet föds, när det inseminerades i utlandet. Den icke-födande mamman måste därför adoptera barnet när det är fött för att bli juridisk förälder. Det kallas närståendeadoption och föräldrarna måste vara gifta för att närståendeadoptionen ska kunna gå igenom.

Vi har kontaktat både Tingsrätten och Socialtjänsten för att ta reda på vad som gäller och hur det går till. Det är Tingsrätten som beslutar om adoptionen och till sin hjälp har de Socialtjänsten som utreder och föreslår om beslutet. Från Tingsrätten fick vi veta att man inte kan ansöka om adoptionen redan innan barnet är fött, det måste finnas ett personbevis och ett personnummer. När vi frågade om vad som händer i fall något händer med den biologiska mamman innan närståendeadoptionen gått igenom fick vi svaret att Socialtjänsten ska utreda situationen och se till vad som är bäst för barnet.

Så här frågade vi Socialtjänsten:

”Vi har frågor angående närståendeadoptioner och Socialtjänstens roll i utredningen i följande fall. Två lesbiska kvinnor har tillsammans bestämt sig för att skaffa barn genom insemination i Danmark. Den ena kvinnan föder barnet och den andra kvinnan ska genomgå en närståendeadoption så att båda mammorna blir juridiska föräldrar. De ansöker om närståendeadoption genom Tingsrätten. Tingrätten ska ju då enligt lagen skaffa upplysningar för att kunna fatta ett beslut. Upplysningarna ska skaffas genom att Socialnämnden/Socialtjänsten gör en utredning och sedan ger ett utlåtande till Tingrätten som fattar beslutet.

Våra frågor är: Vad tar Socialtjänsten hänsyn till? Hur går utredningen till? Hur lång tid tar det? I vissa kommuner verkar det räcka med att mammorna beskriver sin situation och skriver under alla papper medan andra kommuner kräver återkommande intervjuer, hembesök etc. Hur ser processen ut i vår kommun?

Om den födande mamman i det här fallet skulle dö under förlossningen, men barnet överlever. Kan den andra mamman ändå få vårdnaden om sitt barn? Vem går vårdnaden annars till? Hur utreds detta?”

Det här svaret fick vi av en representant för familjerätten, Socialtjänsten:

”Det stämmer som ni beskriver att det är Tingrätten som beslutar om närståendeadoption. En adoption är ett ingripande beslut för barnet och gäller för resten av livet. Domstolen behöver en utredning för att bedöma om adoptionen är till fördel för barnet. I vår kommun görs utredningen av familjerättsgruppen och det är Socialnämnden, de politiskt valda ledamöterna, som beslutar om yttrande till Tingsrätten. I utredningen intervjuas mamman och den närstående, den registrerade partnern, som vill adoptera barnet. Det görs också hembesök och ibland är det aktuellt med någon eller några referenter.

Er fråga om vad som händer om mamman skulle dö under förlossningen är inte helt lätt att svara på. Barnet har då ingen juridisk företrädare vid födseln. Socialtjänsten får ansvar att utreda vad som blir bäst för barnet. Det finns en möjlighet att den blivande mamman skriver ner ett önskemål om vem hon vill ska bli vårdnadshavare. Om det inte är olämpligt ska den personen förordnas som vårdnadshavare. En sådan utredning görs också på familjerättsgruppen där syftet är att bedöma vad som blir bäst för barnet.

Med vänlig hälsning

K.L

Områdeschef, familjerättsgruppen”