Sparat under: Ekonomi, Planering, Väntan | Etiketter: homosexuell, insemination, lesbisk, väntat
Det är tråkigt att vänta, utan att veta vad man väntar på. Dels väntar vi på att höra ifrån IVF-kliniken och få veta att vi står i kö hos dem. Det var ungefär en månad sen vi försökte få tag på dem på både telefon och mail för att ställa några frågor, men vi har fortfarande bara fått svar på mailen att någon annan kommer att höra av sig. När vi mailade tillbaka för att kolla om de glömt oss så fick vi bara beskedet att ”någon annan” som kunde svara på våra frågor skulle höra av sig så fort som möjligt, men det var tre veckor sedan. Förhoppningsvis ringer de väl när de får vår remiss. Men ganska jobbigt att behöva skaffa sig en remiss bara för att få svar på några enkla frågor. Men jag är så less på det här så jag orkar inte ens bli upprörd längre.
Vad väntar vi mer på? Danmark har vi lagt på is ett litet tag. Så i det fallet väntar vi mest på mer energi, reslust och några månadslöner. Vi får se när vi åker ner nästa gång. Men det är ganska skönt att inte känna stress över det på några månader.
Sparat under: Insemination - Utomlands, Inseminationer, Längtan, Väntan | Etiketter: andra försöket, danmark, insemination
Nej, inte någon bebis denna gång heller. Det känns tungt, men vi har så klart inte givit upp. Nästa försök planeras kring den 20-25 juli. Därefter blir det PRIDE! Roligt att ha något att se fram emot när man väntar!
Tack för alla fina kommentarer, hörni! Kul att fler och fler verkar hitta hit!
Dagarna, timmarna och minuterna sniglar sig sakta framåt… Idag är det åtta dagar sedan inseminationen, och jag känner precis som förra gången. Nämligen INGENTING. På måndag, den 6 juli (samma dag som vi har varit tillsammans i två år) har det gått 14 dagar och vi ska då göra ett graviditetstest och skicka svaret till kliniken.
Vi hoppas så att vi nästan spricker, men samtidigt vill vi inte hoppas alls, för hur man än beter sig blir besvikelsen så stor om det inte blivit något. Vi försöker att hitta på en massa annat att göra för att slippa tänka så mycket. Till exempel var vi och hälsade på hemma hos en glad badkille och hans mammor i förrgår som vi pratat med på Familjeliv! Det var jättetrevligt och vi hoppas att de vill träffas fler gånger. Det är roligt att lära känna folk som gått igenom samma sak som vi önskar göra. Och när man ser resultatet inser man att ett barn är värt varenda minut av olidlig väntan och oro.
Men tänk om man bara kunde få ett kvitto på att det kommer att bli ett barn, nångång! Gud vad skönt det skulle vara.
//M.