Regnbågsknytt – I väntan på ett bebisfrö


Ett barn blir till – hur?
september 19, 2008, 8:05 f m
Filed under: Insemination - Hemmametoder, Insemination - Juridik | Etiketter: , , ,

En spermie krockar med ett ägg. Det är inte svårare än så. Eller? Om man nu råkar vara i en relation med dubbla uppsättningar ägg och noll spermier, hur gör man då?

Som tur är finns det ju flera olika möjligheter. Här kommer några fixa-hemma-metoder som vi INTE kommer att använda (men det är ju bra att känna till alternativen):

  • Att gå ut på krogen och hitta ett villigt och lättlurat fem-i-tre-ragg. Kompisar som inte är så insatta tycker ofta att ”ja men herregud, varför krångla till det med inseminationer och resor och dyra pengar när man bara kan gå ner på krogen?” Men det är aldrig något vi ens övervägt. För det första vet man ju inget om killen och hans gener. För att inte tala om alla sjukdomar man kan lyckas dra på sig. Det juridiska blir inte heller så lätt eftersom det blir svårare för oss att blir två juridiska föräldrar, utan godkännande från ”pappan”.
  • Att låna sperma av en killkompis som ställer upp som donator och inseminera hemma. Vi har ett par stycken som gärna skulle ställa upp, men det är nog inget för oss ändå. Det finns tråkiga historier där flator lånat sperma av en killkompis som på förhand lovat att endast finnas i bakgrunden och inte som förälder, men som sedan ångrat sig när barnet väl är fött. I en sådan situation spelar eventuella avtal som man kommit överens om innan ingen roll. Donatorn ses som pappa i lagens ögon och har rätt till halva vårdnaden.
  • Att annonsera efter ett bögpar som vill skaffa barn tillsammans med oss. Den här metoden var vanlig förr i tiden när insemination av lesbiska inte var tillåten i Sverige. Men det är inte heller något som passar oss. Vi inbillar oss att det är fullt tillräckligt för oss med två vuxna människor som ska komma överens om barnets uppfostran. Att blanda in två stycken till i vår familj känns lite olustigt. Vi älskar ju varandra och vill ha en familj med bara oss två och våra barn.

Kommentera so far
Lämna en kommentar



Lämna en kommentar