Regnbågsknytt – I väntan på ett bebisfrö

Vi är två tjejer som är väldigt tjejiga och trygga i vår kvinnoroll. När folk på ett ganska klumpigt sätt frågar ”men hallå vem är det som är killen i ert förhållande?” tittar vi bara oförstående på dem som om de borde förstå att i vårt lesbiska förhållande är det just precis det som är grejen – vi är två TJEJER, därav avsaknaden av killar.

”Jamen alltså, det brukar ju alltid vara en som är den grabbiga…” fortsätter de men känner sig en aning mindre säkra på sin sak. Men har man träffat oss så inser man ganska snabbt att det är två tjejer det handlar om. Det här med kvinnligt och manligt är så svårt. Vi tycker ju själva att vi både har kvinnliga och manliga egenskaper – och framförallt mänskliga egenskaper. Vem har bestämt vad som är kvinnligt och manligt?

MEN. Det hade ju säkert haft sina fördelar om inte båda två av oss så självklart sett oss som kvinnliga kvinnor. Till exempel hade det nog varit lättare att komma överens om vem som ska föda första barnet. Båda av oss har i hela sitt liv sett oss som den självklara mamman till våra barn. Ingen av oss vill egentligen hamna i någon konstig pappasubstitutsvariant av mammarollen.

”Men ni kan ju föda varsitt barn” säger folk då. Ja det kan vi ju. Inte genom den svenska sjukvården, men i så fall genom en dansk klinik. Det är det vi vill, men beslutet om vem som ska föda det första barnet måste ändå fattas. Det kanske tar ett par, tre år innan den andra av oss föder ett barn, vilket betyder att under den perioden kommer vi att vara en biologisk mamma och en mamma. Vi kommer ju självklart att vara lika mycket mamma båda två. Det är ju det här vi vill. Men det kommer ändå innebära många känslor, och det är omöjligt att på förhand veta hur det kommer att vara. Vi är båda två rädda att vi ska känna oss utanför som icke-biomamma. Eller att folk runtomkring oss inte ska se oss som likvärdiga mammor utan som en riktig mamma och en substitutpappa.

Vi pratar mycket om olika känslor och vi tror att det kommer att gå bra. Det känns bra att vi pratar om det så att vi är en aning förberedda. Vi har köpt boken ”Confessions of the other mother” som handlar om lesbiska mammor där de beskriver just de här känslorna. Vi har inte läst den ännu, men vi ska.

Många flator vi pratat med som skaffat barn menar att ”det föll sig naturligt” vem som skulle föda barnet. Fascinerande Så är det inte för oss.